lördag 29 september 2007

Redan trött?

Tung vecka som kommer över mig nu. Ska lägga mig 22:15 på en lördag. *kris*

Undrar om jag får något god natt-sms?


God natt!!

Sämsta mötet ever

Var på volontär -mötet idag,, OMG!! Det var det värsta. Hur oförberedd som helst var han och så fick vi titta på hans dator för projektorn var sönder. Helt katastrof!

Men jag blev ändå sugen... Ska bara övertala mannen! *puss älskling*

Rolig kväll hos Kicki!

Skaldjur och massa vin.. Mycket nice!

Älsklingen är i Stockholm och har kul..=) Jag har en lugn ensam helg. Helt ok... Det e så mycket nu så jag kan behöva lite egentid även om det e trist.¨

Ska på afrikamöte imorn, det ska bli spännande.. Sen ska jag ha en lugn kväll för mig själv.. Kolla någon film eller så.

God natt!
PUSS

torsdag 27 september 2007

Suttit på akuten några timmar

Det visade sig att mormor hade hjärtsvikt, några dagar till så hade nog inte hennes hjärta klarat det. de ska hålla henne där över helgen så att hjärtat och hennes värden blir bra igen. *suck* Segt detta!

De senaste veckorna..

.. har jag inte bara oroat mig för farmor och sörjt henne utan mormor och har också gått och blivit riktigt dåligt. Det går snabbt när det väl börjar gå nerför. Har inte gjort annat än sprungit till henne när hon känt sig dålig elle rännu värre, inte svarar i telefon. Man har verkligen hjärtat i halsgropen när man åker dit utan att veta vad som hänt. Hittills har det inte varit något men en dag kommer ju vara det.

Ska dit alldeles strax för hon lät inte bra i telefonen idag. Jag som bor närmast har ju lättare att ta mig dit än mina föräldrar som bor 40 min bort. Värsta är dock att vi ej har någon bil.. ( den är på lagning) så det får väl blir spårvagnen.

Mycket med familjen, mycket med skolan, 3 av mina jobb ringer och tjatar på mig och bara allmänt mycket hela tiden. Det e jobbigt men det e bara att vara stark och ta en sak i taget.

kram!

onsdag 26 september 2007

Begravning, föreläsning och match

Igår var en blandad dag.

Dagen började med farmors begravning. Det var det värsta jag varit med om. Jag grät i 1.5 timme nästan konstant. Min faster var helt förstörd, hon hyperventilerade större delen av begravningen. Dock var det vackert, många fina blommor och en del fina ord från prästen. Träffade släktingar och vänner till släkten för första gången på 7-15 år.. Helt sick och totalt fel tillfälle. Nu är det avklarat iaf, bara de fina minnena kvar MEN usch vad jobbigt det var.

Sen åkte vi och åt thaimat ihop den närmaste familjen. Det var ett bra avbrott. Sen hem och på föreläsning. Bra föreläsning som tur var annars hade jag nog inte fixat det. Föreläsningen slutade 21:00. Cyklade snabbt till Heden för att spela match 21:15. Sämsta matchen jag gjort någonsin men också en viktig match. Lika eller vinst så skulle vi vinna serien. Efter 10 min låg vi under med 1-0... Damn! Vi kämpade så gott det gick men vi fick ej in något mål. När det var 3 min kvar trissade vi upp tempot och missade några chanser men när det var 2 min kvar lyckades jag på något konstigt sätt få in bollen i mål och vi låg lika vilket innebar en vinst i serien.. YEAH!! Vi höll ställningarna och när domaren blåste av var det ett faktum. Vi hade vunnit serien!!! Underbart!

Så igår var en knasig dag! Det började med något av det jobbigaste jag någonsin gått igenom och slutade med något roligt, en serie i korpen. Vad ska man säga liksom!

Farmor, älskar dig mest av allt! Du är bäst! Ha det underbart där du är nu!

PUSS

söndag 23 september 2007

Volontär i Afrika

Är så sugen. Ska på möte på lördag för att se vad det handlar om. Hade varit grymt att få göra något annat, för ett högre syfte, än som man gör nu.. Jobbar och pluggar för sin egen välfärd.

Det känns lite tomt, man blir väldigt ointressant och man känner sig inte som en god medmänniska. JAg känner lite att innan jag skaffar hus och barn och ett svenssonliv, som man kommer leva i tillräckligt länge ändå, borde jag göra något mer för mänskligheten. För när man väl satt sig där så sitter man fast i hus- och bilskulder och i barnpassning och man kan inte bara dra. ( Ett liv som jag ser framemot men som jag inte har bråttom till.) Man har ett ansvar för sina barns och barnbarns skull, de ska ju växa upp i den bästa värld och i det bästa livet som finns men det skulle kännas bra att ha gjort något större för de barnen som inte har samma förutsättningar och för att kunna vara en bra förebild för ens barn. För hur kul är jag just nu? När man träffar nya människor och de frågar vad man gör.. -Jag pluggar.. Ohh vad spännande. Vad ger jag omvärlden egentligen? Att vara sos-barnbyfadder och ge pengar till cancerfonden känns numera lite futtigt. Jag är frisk, jag är smart, jag har förutsättningar att ge mer av mig själv, varför inte göra det? Jag kommer få min tid av att beklaga mig över att jobbet är tråkigt, att vädret är kasst eller att barnen inte lyssnar på mig. ( Det vill jag helst inte göra när jag är 27 år, vill inte vara en gnällig tant redan nu)

Det är dags att växa som människa och sluta hänga upp mig på materiella ting. Sådant här går verkligen i vågor och ofta känns den svenska strävan efter materiella ting, som alla hänger med på, helt ok. Både jag och min man vill ha allt det där, hus, bil, resor, fina saker, kläder, goda middagar med vänner m.m. Ja allt det som man vill ha efter att ha slitit på jobbet.

Detta känns så tomt ibland.. Jag känner ganska ofta att detta känns lite som en meningslös strävan samtidigt som den känns viktigt eftersom alla andra gör det. ( Vem säger att det inte finns grupptryck på vuxna dar? Tror grupptrycket är ännu större och värre nu när man är vuxen för idag handlar det om avundsjuka istället för att vara den tuffe i gänget.) Alla andra i ens vänskapskrets och i ens familj strävar efter ett rikare i liv på flera olika plan. Jag känner nog att jag behöver göra mer än att jobba och gå hem efter jobbet och träffa vänner för att känna mig som en hel människa. Men det e ju så jag känner nu. Jag vet att det kommer ändra sig, man har ju som människa i ett utvecklatland så många valmöjligheter, vilket gör att man också kan ändra sig 100 ggr innan man är nöjd. ( Blir man någonsin nöjd är frågan?) Det är ju dock något som människorna i utvecklingsländerna inte har och jag är väl en bättre människa än att jag bara vill sträva efter att bry mig om mig själv? ( eller?)

Massa blaj, bara får ut lite tankar i skrift... Jag vet inte ens som det finns någon röd tråd i det jag skrivit men jag behövde få ner lite tankar och kanske är det någon som blir berörd och känner att ibland behöver man se runt sina egna behov för att bli en bättre människa.

Kommentera gärna och skriv vad ni känner. KRAM!

Trött på skolan!

Har verkligen svårt att hitta motivationen nu... Ofta klarar man ju att tvinga sig att läsa men nu går det inte. Efter en mening så lägger jag boken ifrån mig.. Helt kris!

På måndag påbörjas vår 3:e omlott kurs. Den ska iaf bli intressant. Metodkurserna känns som ett måste, något man ska ta sig igenom.

Längtar efter ett pluggsug!

söndag 16 september 2007

Begravningen

Tisdag 25/9 är det begravning. Ser verkligen inte framemot det samtidigt som jag faktiskt gör det... Helskumt jag vet. Så skönt när allt är över.

Begravningsannonsen var i tidningen igår. Det var svårt att se det svart på vitt. Det blev så sant liksom.

kram

Men orka...

Ja.. orka liksom. Hur svårt ska det vara? Var är intresset? Om man vill ha en framtid så får man väl engagera sig eller? Eller är det naivt av mig att ha det som grundtanke? Jag gillar inte riktigt att situationen är som den är... Blä på många flera sätt!

onsdag 12 september 2007

Tribute

19:50 12 /9 2007... En dag som jag har fasats för i så många år... En dag jag aldrig velat att den ska komma.

Min farmor var bäst i världen.. Ingen kan göra så goda våfflor som hon eller mannagrynsgröt eller köttgryta... Hon hade alltid kakskåpet fyllt för jag kunde ju komma förbi på en fika.. Hon har varit min lekkamrat, mitt stöd, min förebild i så många år.

Vem ska jag nu spela kort med och alltid vinna över?

Älskar dig farmor!!!!!! Ta hand om dig där du är nu... Jag kommer sakna dig nåt fruktansvärt!

Men farmor...

.. vad gör du? Varför klamrar du dig fast när du vet att du aldrig kommer kunna leva ett normalt liv igen. Du vill inte ha det så här... Så många ggr som vi pratat om döden och om att bara få somna in... Varför plågar du dig själv? Släpp taget farmor, det är okej... Vi ses på andra sidan vet du..

tisdag 11 september 2007

Farmor

Min farmor ligger för döden... Vi har vakat och väntat sen i fredags.

Det är jobbigt att vänta, varje gång mobilen ringer sätter jag hjärtat i halsgropen.

kram