.. har jag inte bara oroat mig för farmor och sörjt henne utan mormor och har också gått och blivit riktigt dåligt. Det går snabbt när det väl börjar gå nerför. Har inte gjort annat än sprungit till henne när hon känt sig dålig elle rännu värre, inte svarar i telefon. Man har verkligen hjärtat i halsgropen när man åker dit utan att veta vad som hänt. Hittills har det inte varit något men en dag kommer ju vara det.
Ska dit alldeles strax för hon lät inte bra i telefonen idag. Jag som bor närmast har ju lättare att ta mig dit än mina föräldrar som bor 40 min bort. Värsta är dock att vi ej har någon bil.. ( den är på lagning) så det får väl blir spårvagnen.
Mycket med familjen, mycket med skolan, 3 av mina jobb ringer och tjatar på mig och bara allmänt mycket hela tiden. Det e jobbigt men det e bara att vara stark och ta en sak i taget.
kram!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar